Vilken kväll…

Jag och Mikaela skulle skjutsa ner Simon, Sjöling och Robin till krogen. Vi tog då deras bil. Jag orkade inte ta på mig någon jacka då vi bara skulle skjutsa dom lite snabbt. Och Mikaela tog aldrig på sig några skor utan gick ut i sina tofflor. Vi släppte av dom på busstorget. Det var där allt började.

Vi parkerade på en av parkeringarna vilket gjorde att vi va tvungna att backa ut först. Problemet var då att jag inte fick i backen. Det gick verkligen inte! Både jag och Mickan försökte och försökte men det gick inte.

"1an, 2an, 3an, 4an, 5an... men vafaan! Okej.. 1an, 2an, 3an, 4an, 5an.. men vafaan!? Okej, nu då.. 1an, 2an, 3an, 4an, 5an och.. MEN VAFAAN!!?!?"

Vi satt hur länge som helst och vi började fundera ut hur vi skulle göra. Försökte med att putta på bilen så den skulle rulla bakåt men det var för tungt. Tänkte ut om vi kunde köra runt någonstans men vågade inte då det var mitt på busstorget och vi visste inte om vi skulle bli fast nån annan stans istället. Mickan kom på att vi kan ju ringa Simon och höra hur vi skulle få i backen. 
”jag har ju lite batteri kvar” säger jag och tar upp mobilen. HELT död. Då brast vi ut i skratt. Hur tusan kan man ha sån otur?? Vi visste inte vad vi skulle ta oss till. Vi hade sett några polisbilar köra nedanför oss, så Mickan tänkte att vi kan gå ner till dom och fråga om dom kunde ringa Simon. Vi betämde oss för de så jag stängde av bilen och skulle ta ut nyckeln. !!! nyckeln att fast !!! Gick inte att få ut den. Så där satt vi, fast i bilen. Fick inte i backen, fick inte ur nyckeln och telefonen var död. Och eftersom Mickan bara hade tofflor och jag ingen jacka så kunde ingen av oss gå någonstans heller. Mickan kom på idén att jag kan ju springa hem och ladda mobilen och sen komma tillbaka och ringa Simon. Det var en bra idé tills jag kom på att nyckeln, som ligger i jackan, är kvar hos dom..

Tillslut såg vi ett sällskap som vi frågade om hjälp. Han sa direkt ”Är det den saab?” ”Jaa” sa vi. ”Man måste trycka ner växelspaken för att få i backen” sa han då. Jahaa, okej… Dom följde med till bilen också satt jag mig i och försökte trycka ner spaken på något sätt, men det gick inte. Han testade och hittade då en knapp under själva spaken som man ska trycka uppåt för att kunna lägga i backen. SÅ, i 45 minuter har vi alltså suttit fast i bilen pga en jävla knapp som vi inte visste fanns… Sen sa en av dom när dom va på väg därifrån ”glöm inte att he ner handbromsen också..” som att jag inte kunde köra bil.. eller vadå?

När vi väl va hemma och stängt av bilen och skulle ta ut nyckeln så satt den fortfarande fast.  Fattade ingenting.. Vi beslutade oss för att gå upp till lägenheten och ringa från Mickans telefon till Simon. Så hon tog mobilen och gick ner. När jag gick ner igen så såg jag att hon låste bilen. ”Fick du ut nyckeln?” sa jag. ”Ja, du ska bara veta vad man behövde göra. Lägga i backen”.

Nu sitter vi äntligen inne i lägenheten och det här blev en kväll vi sent kommer glömma.